Vinstutdelning och andra värdeöverföringar i samband med omställningsstöd

Regeringen presenterade den 30 april en möjlighet för företag som på grund av Covid-19 har fått ett stort omsättningstapp att erhålla ett s.k. omställningsstöd. Syftet med stödet är att underlätta för företag att anpassa och ställa om sin verksamhet till den situation de befinner sig i nu.  En förutsättning för att erhålla stöd är att företaget inte verkställer eller fattar ett beslut om vissa värdeöverföringar under perioden mars 2020 till juni 2021. De värdeöverföringar som inte är tillåtna är sådana överföringar som regleras i 18-20 kap. aktiebolagslagen (ABL) och 13-15 kap. lagen om ekonomiska föreningar (EFL):

• Vinstutdelning enligt 18 kap. ABL,
• Förvärv av egna aktier m.m. enligt 19 kap ABL,
• Minskning av aktiekapital och reservfond för återbetalning till aktieägarna enligt 20 kap. ABL,
• Vinstutdelning enligt 13 kap. EFL,
• Gottgörelse enligt 14 kap EFL eller
• Minskning av reservfonden för återbetalning till medlemmarna enligt 15 kap. EFL.

Det är tillåtet att genomföra minskning av aktiekapital och reservfond i annat syfte än för återbetalning till aktieägarna, till exempel för att täcka förlust eller avsättning till fritt eget kapital. Det är även tillåtet att göra sådana värdeöverföringar som avses i 17 kap. 1 § första stycket ABL, vilket innebär att koncernbidrag kan lämnas samtidigt som stöd erhålls.

Skulle ett bolag verkställa eller besluta om en värdeöverföring som nämns ovan, diskvalificerar de sig för möjlighet till att erhålla omställningsstöd. Det spelar då ingen roll om bolaget senare fattar ett nytt beslut på en extra bolagsstämma om att inte lämna någon utdelning, om aktieägaren betalar tillbaka erhållen utdelning eller om utbetalningen avser att återbetala ett villkorat aktieägartillskott som skattemässigt behandlats som en återbetalning av ett lån hos mottagen. Har bolaget en gång beslutat om en otillåten värdeöverföring så går det inte att ta tillbaka beslutet.

Vid bedömning av otillåten värdeöverföring ser man till hela koncernen. Det innebär att inte heller moderbolag får göra sådana värdeöverföringar som nämns ovan.

Bedömningen om en otillåten värdeöverföring har skett sker vid själva prövningen av ansökan. Ett företag som har ansökt om omställningsstöd ska dock anmäla omständigheter som skulle ha påverkat rätten till stöd eller stödets storlek om omständigheterna varit kända vid tidpunkten för prövning. Det innebär att en otillåten värdeöverföring som sker efter beslut om omställningsstöd ska anmälas till Skatteverket som då kan besluta om återkrav av stödet.

Kommentar

Vi har tidigare skrivit om Tillväxtverkets ställningstaganden gällande värdeöverföringar för företag som tar emot stöd för korttidspermitteringar. Till skillnad från Tillväxtverket har Skatteverket tagit ett hel­hetsgrepp och väljer att titta på koncernen som helhet. Det innebär att koncernbidrag mellan koncernbolag inte diskvalificerar rätten till omställningsstöd, men att utdelningar från koncernens moderföretag gör det. Logiken i detta synsätt är lätt att ta till sig och känna acceptans för.

Ett problem i Skatteverkets ställningstagande är dock tidsaspekten. Enligt Skatteverkets ställnings­tagande har ett företag inte rätt till omställningsstöd om företaget under perioden mars 2020 – juni 2021 betalat ut utdelning, även om utdelningen beslutats före mars 2020. I fåmansföretagarvärlden är det inte helt ovanligt att beslutad utdelning inte betalas ut omedelbart utan istället förs till ägarens avräkningskonto. I en situation där ett företag – som i mars 2020 – står inför en akut krissituation känns det svårt att klandra en företagare som väljer att reglera ut sin fordran på företaget snarare än att belasta verksamheten med lönekostnader för sin försörjning. Man kan konstatera att vid en marginal­skatt på 32 % medför en nettolön på 100 en lönekostnad för det utbetalande företaget på 193 inklusive arbetsgivaravgifter. Vid en marginalskatt på 55 % är lönekostnaden för samma nettolön 292. Man ska också beakta att det första förslaget som remitterades presenterades den 15 maj, att regeringens förordning meddelades den 18 juni samt att Skatteverkets ställningstagande publicerades den 3 juli. Det är olyckligt när en företagare som i en akut krissituation fattar ett rationellt företags­ekonomiskt beslut i efterhand missgynnas baserat på förutsättningar som inte gick att förutse vid den tidpunkten.  

Läs mer på Skatteverkets hemsida 

Har du frågor är du givetvis välkommen att kontakta oss på Mazars!

Till Mazars information och bevakning - Covid-19.