Regeringens krispaket för svenska företag och jobb

I och med den stora krisen som följer av coronaviruset inför regeringen olika åtgärder för att mildra de ekonomiska effekter som uppstår på grund av virusutbrottet.

Sedan tidigare är det bestämt att karensavdraget slopas mellan 11 mars och 31 maj genom att staten betalar ut sjukpenning för första dagen i sjukfallet. Den anställde får ansöka om ersättning hos Försäkringskassan medan arbetsgivaren gör karensavdrag som vanligt. Bestämmelserna omfattar både anställda och egenföretagare. Även kravet på läkarintyg slopas vilket innebär att den som är sjuk kan vara hemma från jobbet i upp till 14 dagar utan att behöva lämna läkarintyg.  

Regeringen har presenterat ytterligare åtgärder i form av tillfälliga regler om korttidspermittering, sjuklöneansvar, likviditetsförstärkning på skattekontot.

Skattekontot 

Regeringens förslag innebär att företag som fått betalningsproblem som en direkt konsekvens av coronaviruset, kan ansöka om anstånd med betalning av arbetsgivaravgifter, preliminärskatt på lön och mervärdesskatt som redovisas månadsvis eller kvartalsvis. 

Enligt förslaget ska man kunna ansöka om anstånd med upp till tre månaders skatteinbetalningar, anståndet ska gälla under längst 12 månader.  

Förslaget föreslås träda ikraft den 7 april men gälla retroaktivt från den 1 januari 2020. Det innebär att företag kan få tillbaka skatt som de redan betalat in till Skatteverket. Anstånd kommer inte beviljas företag som missköter sin ekonomi eller på annat sätt är oseriösa. Företag som har stora skatteskulder omfattas inte heller av anståndet enligt detta förslag.  

Vid ansökan om anstånd hos Skatteverket måste företaget enligt nuvarande regler kunna visa att betalning kommer att kunna ske efter att anståndstiden har löpt ut, dvs. att betalningsproblemen är tillfälliga. Enligt förslaget nämns inte dessa krav utan presumtionen är att anstånd beviljas om inte särskilda skäl talar emot. 

Skyldigheten att lämna skattedeklarationer varje månad gäller även om man söker anstånd.  

Det finns redan idag en möjlighet att ansöka om anstånd med betalning av skatt, dock tillämpas denna möjlighet restriktivt. Regeringens förslag ger en ny grund för anstånd, utöver de som redan finns. Anstånd enligt de nya reglerna måste kunna ges snabb och de får inte tolkas lika restriktivt.  

Ansökan om anstånd av betalning av skatt sker hos Skatteverket på blankett SKV 4305, Ansökan – Anstånd med betalning av skatt p.g.a. tillfälliga betalningssvårigheter. 

Beviljas man anstånd utgår ränta på anståndsbeloppet (för närvarande 1,25 % per år) samt en anståndsavgift om 0,3 % på beviljat anståndsbelopp.

Korttidspermittering 

Regeringen föreslår ett nytt system om korttidspermittering, dvs. en temporär permittering av arbetskraft, för att rädda svenska jobb. Ändringarna föreslås träda ikraft den 7 april men börja gälla från och med den 16 mars. Förslaget innebär att arbetsgivarens kostnader kan minskas med upp till 50 % om den anställde går ner i arbetstid medan den anställde får behålla ungefär 90 % av lönen. Staten går in och täcker upp stora delar av kostnaden.  

Det finns tre fasta nivåer för arbetstidsminskning: 20, 40 eller 60 % som innebär minskade kostnader med 19, 36 respektive 53 % för arbetsgivaren. Det är endast vid arbetstidsminskning inom dessa nivåer som stöd för korttidspermittering gäller. 

Företag som kan visa på svårigheter att klara den ekonomiska situation som uppkommer på grund av Covid-19 kan ansöka om korttidspermittering. Svårigheterna ska alltså vara orsakade av ett förhållande utom arbetsgivarens kontroll och specifikt drabba företagets verksamhet. Ansökan görs till Tillväxtverket (möjligt från och med 7 april) och kan bara omfattas av anställda som varit avlönade tre månader före ansökan och som arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgifter för under stödmånaden. Stödet kan även betalas ut för uppsagd personal, men detta gäller bara under undantagsperioden 2020. Anställda som tillhör arbetsgivarens familj är inte stödberättigade. 

Alla utom ägare av enskild firma omfattas av möjligheten att söka stöd. Ägare/arbetsgivare som omfattas är exempelvis aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser.  

För att det ska vara möjligt att ansökan om stöd för korttidspermittering måste det finnas stöd för korttidsarbete i centrala och lokala kollektivavtal. Saknar företaget kollektivavtal måste minst 70 procent av medarbetarna på driftsenheten godkänna och delta i korttidsarbetet. Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska då vara densamma för alla deltagare inom driftenheten.  

En arbetsgivare måste även ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska arbetskraftskostnaderna innan stödet kan sökas. 

Ersättning för korttidspermittering kommer att täcka löner upp till 44 000 kr i månaden och kan ges i sex månader, med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader. 

Företag som vid tidpunkten för ansökan är skyldig att upprätta kontrollbalansräkning, är föremål för företagsrekonstruktion eller är på obestånd kan inte få stöd. 

Sjuklönekostnader 

Staten föreslås tillfälligt ta hela kostnaden för alla sjuklönekostnader under april och maj. Även egenföretagare ersätts genom att de får en schabloniserad sjukpenning för dag 1-14. 

 

Artikel av: Lisa Dahl, skattejurist Mazars Göteborg.

 

Den kris vi befinner oss i för tillfället kommer att ha en enorm påverkan på landets företag. Regeringen har kommit med flera olika åtgärder och det är inte uteslutet att fler kommer att behövas. 

Företag som påräknar en väsentlig sämre lönsamhet kan lämna in en preliminär inkomstdeklaration för att få en lägre F-skatte debitering för resterande del av beskattningsåret. Sen vet man ju inte hur Skatteverket kommer att hantera detta eftersom man inte säkert vet hur länge denna kris kommer att vara.

Har du frågor är du givetvis välkommen att kontakta oss på Mazars!

Beatrice Hultman, skattejurist Mazars Göteborg.

Publicerad 2020-03-18.

Uppdaterad 2020-03-27.

Tillbaka till Innehållsförteckningen