Krav på rapportering av betalningstider

Långa betalningstider inom näringslivet leder till försämrad likviditet för leverantörerna. Nu vill näringsdepartementet komma till rätta med problemet med ökande betalningstider och föreslår att krav på rapportering införs.

Långa betalningstider inom näringslivet är ett problem. En kartläggning som näringsdepartementet har gjort visar att de tio senaste åren har betalningstiden ökat med tre dagar. Det får konsekvenser. Leverantörerna får sämre likviditet, vilket i sin tur ger dem sämre möjligheter att utveckla sina verksamheter och en pressad finansiell situation. Problemet påverkar särskilt mindre företag som är i behov av god likviditet för att kunna utvecklas och växa samtidigt som de inte har samma möjlighet som större företag att ordna extern finansiering. I korthet: små företag agerar bank åt större företag, kommuner och landsting.

För snart ett och ett halvt år sedan bjöd närings- och innovationsminister Mikael Damberg in representanter för svenskt näringsliv till ett möte om långa betalningstider. Syftet var att inleda ett arbete där näringslivet kom överens om hur betalningstiderna ska kunna kortas. Som komplement till den självreglering regeringen vill ha inom näringslivet vill politikerna också införa krav på rapportering av betalningstider. En promemoria har presenterats av näringsdepartementet. I den föreslås en ny lag där företag med minst 500 anställda årligen ska redovisa uppgifter om avtalade betalningstider, faktiska betalningstider och försenade betalningar. På så sätt ska det enklare gå att följa utvecklingen av betalningstiderna. Från departementets håll hoppas man också att genom att uppgifterna blir offentliga kommer företag som har långa betalningstider påverkas till ett förändrat beteende.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2019 och den första rapporteringen ska ske under juli eller augusti 2020.

Läs promemorian: Krav på rapportering av betalningstider

Tillbaka till Innehållsförteckningen

Share