Frågor & Svar – Covid-19

2020-04-14 I denna Q&A har vi samlat svar på vanliga frågor kring Regeringens Krispaket. Vad gäller t ex vid korttidspermittering? Eller vid tillfällig hyresrabatt?

Hyresrabatt

Q: Avseende tillfällig hyresrabatt i regeringens krispaket. Kan man utläsa vilka branscher det gäller? Eller vad är ingångskriterier för att ta del av rabatten?

A: Regering nämner bara i sitt förslag att hyresrabatten ska rikta sig till sektorer som sällanköpshandel, hotell, restaurang och vissa andra verksamheter. Exakt vilka verksamhet det avser återstår för dem att tydliggöra liksom kriterier för att kunna söka ersättning. Just nu arbetar Regeringen för att ta fram ett regelverk.

Q: Hyresreduceringen, kan den bli aktuell även om fastighetsbolagen ingår i samma intressegemenskap? De som äger sin fastighet har ofta den paketerad i ett annat bolag.

A: Som vi tolkar det spelar det inte någon roll om fastigheten ligger i ett annat bolag. Det viktiga är att man kan motivera varför hyresnedsättningen behövs.

Korttidsarbete

Q: Vilken lön ska man basera permitteringen på?

A: Enligt Tillväxtverket gäller stödet för de som varit anställda under en jämförelsemånad som infaller tre månader före den månad då Tillväxtverket beslutat om godkännande. Vi gör bedömningen att det är genomsnittet av de tre senaste månaderna som ska användas.

 

Q: Vilka omfattas av korttidspermittering?

A: Företag som kan visa på tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter att klara de utmaningar som till exempel kommer i kölvattnet av Covid-19. Svårigheter ska alltså vara orsakade av ett förhållande utom arbetsgivaren kontroll och specifikt drabba företagets verksamhet.

Alla arbetsgivare, med undantag för vissa offentliga aktörer, kan få stöd vid korttidsarbete om kravet för stöd är uppfyllda.

Alla utom ägare av enskild firma omfattas av möjligheten att söka stöd. Ägare/arbetsgivare som omfattas är exempelvis aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser. Arbetstagare som tillhör arbetsgivarens familj är inte stödberättigade (gäller vid enskild firma).

 

Q: Vad räknas som en driftsenhet – räknas de som jobbar på kontoret som en driftsenhet och de som jobbar på lagret som en driftsenhet?

A: En driftsenhet är en geografiskt avgränsad enhet, inte en organisatorisk. En driftsenhet kan exempelvis vara en butik, fabrik, inhägnat industriområde. En driftsenhet behöver inte vara en självgående ekonomisk enhet, utan det handlar mer om att den ska vara en fast utgångspunkt för arbetet.

 

Q: Om alla är överens inom en driftsenhet – kan man permittera någon på 20 % och någon på 60 %?

A: Om det inte finns något kollektivavtal så måste alla inom en driftsenhet permitteras på samma grad.

Om det finns kollektivavtal finns det större flexibilitet. Det finns då inget krav på att arbetstidsminskningen måste vara samma för alla anställda utan det finns möjlighet att reglera olika procentnivåer av korttidsarbete för de anställda i de lokala kollektivavtalen.

 

Q: Måste allas permitteringar börja samtidigt inom en driftenhet – eller kan de börja olika.

A: För att kunna ta del av det statliga stödet ska arbetstid och lön minska i enlighet med någon av följande tre nivåer under en avtalsperiod – löneminskning ska uppgå till 4, 6 respektive 7,5 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40 eller 60 procent. De därmed avtalade nivåerna behöver dock inte följas varje vecka. Enligt nya direktiv från Tillväxtverket ska den nedsatta tiden beräknas på basis av kalendermånad. Arbetsgivaren kan fritt förlägga arbetstidsminskningen så länge korttidsarbetet under hela kalendermånaden motsvarar avtalad nivå. Permitteringarna inom en driftsenhet måste börja samtidigt men arbetstiden kan förläggas så att t.ex. vissa medarbetare arbetar sina avtalade 40 procent av kalendermånaden i slutet av kalendermånaden.

 

Q: Kan man permittera någon nu med startdatum i slutet på mars. Eller väntar man till slutet på april att permittera dem.

A: Ansökan öppnar den 7 april. Permitteringen kan dock börja redan den 16 mars för att omfattas av stödet. Den första stödmånaden i stödperioden måste infalla inom 45 dagar efter godkännandet.

 

Q: Om det är fem personer eller mer som man permitterar, ska man varsla till arbetsförmedlingen (kollektivavtal saknas)?

A: Enligt arbetsförmedlingen, behöver företag som väljer korttidsarbete för sina anställda inte anmäla detta till dem. Det räcker med att ansöka hos Tillväxtverket.

 

Q: En person är tjänstledig och kommer tillbaka i mitten på maj – de andra på driftsenheter har permitterats från mitten på april. Blir detta ett problem? Eller är det ok att hänga på honom på permitteringen när han kommer tillbaka?

A: En medarbetare som omfattas av ett kollektivavtal där korttidsarbete reglerats för driftsenheten och som återgår till sitt arbete under permitteringen omfattas av korttidsarbetet. Eftersom det är frivilligt för en medarbetare att delta i korttidsarbete när kollektivavtal saknas, krävs ett godkännande från medarbetaren i ett avtal för att denne ska omfattas av permitteringen.

Q: Om personal har korttidspermitterats med 60 % - dvs ska jobba 16 h per vecka, hur kan man förlägga denna arbetstid? Kan man jobba två dagar och vara ledig tre dagar. Kan man jobba 32 h i två veckor och sedan vara ledig i två veckor? Kan man jobba heltid en månad och sedan var ledig mer än månad där efter?

A: Arbetstiden behöver inte vara jämnt fördelad över en vecka eller en månad, utan arbetstidsminskningen får förläggas fritt under avtalsperioden så länge korttidsarbetet under hela avtalsperioden motsvara avtalad nivå.

Genom kollektivavtal kan man också avtala om hur arbetstidsminskningen ska förläggas.

 

Q: Kan man få stöd även för uppsagd personal under uppsägningstiden?

A: Ja.

 

Q: Kan arbetsgivaren kräva att permitteringen fortgår under uppsägningstiden, trots att den anställde inte vill det?

A: Ja. Enligt propositionen innebär inte en uppsägning att avtalet om korttidsarbete faller.

 

Anstånd med skatteinbetalning

Q: Anstånd kan sökas för upp till tre redovisningsperioder. Kan man ansöka om tre månader och om likviditeten visar sig vara bättre betala in skatten för en av anståndsmånaderna och därefter ha möjlighet att söka igen för en ny månad?

A: Nej. Man kan ansöka om anstånd för upp till tre redovisningsperioder. Det innebär att man inte kan ansöka om t ex anstånd i januari, februari och mars, därefter betala en av perioderna och på så sätt ansöka om en redovisningsperiod till. I så fall får man ansöka om anstånd för februari och mars och därefter om t ex augusti.

Hur många redovisningsperioder du kan söka för beror på hur lång din redovisningsperiod är. För arbetsgivaravgifter och skatt som redovisas varje kalendermånad kan man få anstånd för tre redovisningsperioder, dvs. för tre månader. Det samma gäller för moms som redovisas varje månad. Vid kvartalsredovisning av moms kan man däremot endast få anstånd för en redovisningsperiod efter en redovisningsperiod omfattas av tre månader. Vid årsmoms kan man få anstånd för en redovisningsperiod, dvs ett år.

 

Q: Kan anstånd för moms respektive skatt och avgifter omfatta samma period?

A: Man kan ansöka om anstånd för tre redovisningsperioder för moms och för tre redovisnings­perioder för arbetsgivaravgifter och skatt. Dessa behöver inte avse samma perioder.

 

Övrigt

Q: Jag har hört att om ett företag tar en utdelning kan det göra att man inte har möjlighet att utnyttja fördelar krispaketet kan ge. Stämmer detta?

A: I det förslag regeringen lämnade om statlig lånegaranti för att göra det lättare för företagen att finansiera sig, uttalar regeringen uttryckligen att de garanterade lånen inte ska användas för bonusar och rörliga ersättningar till ledande befattningshavare eller vinstuttag på annat sätt än sådant som kan jämställas med normalt löneuttag.

Regeringen har även i en lagrådsremiss som är lämnad den 7 maj 2020 föreslagit ett tillägg i lagtexten när det gäller utdelning vid korttidsarbete. Regeringen föreslår att det vid bedömning av om arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter särskilt ska beaktas om arbetsgivaren samtidigt genomför aktieutdelning eller andra liknande utbetalningar. Regeringen uppger även att de kan återkomma med förslag på ytterligare reglering.

Tillväxtverket skriver på sin hemsida att de har gjort en juridisk analys av hur lagstiftningen som reglerar stödet för korttidsarbete ska tillämpas gällande aktieutdelningar. Resultatet av analysen visar att aktieutdelningar inte är förenligt med lagen om stöd vid korttidsarbete. Analysen ger också Tillväxtverket stöd att kontrollera utdelningar och att återkräva stödet om så skett.

Vi noterar att Tillväxtverkets generaldirektör Gunilla Nordlöf uttalat att frågan om aktieutdelningar i första hand gällt stora börsbolag. När det gäller mindre företag vill varken Tillväxtverket eller finans­ut­skott­et vara lika kategoriska. Gunilla Nordlöf har lovat titta närmare på frågan och undersöka konse­kvenserna för småföretagen. Eftersom detta är en viktig fråga för fåmansföretagarna hoppas vi att ett förtydlig­ande inte låter vänta på sig.

Uppdaterat 2020-05-11.

Har du några frågor eller funderingar kring Regeringens krispaket är du självklart välkommen att höra av dig till oss på Mazars!

Till Mazars information och bevakning - Covid-19.