”Vi blir väldigt innovativa när det handlar om att överleva.”

Hur kommer livet att se ut efter Corona? Och vad kan vi lära oss av vårt förändrade beteende i en tid präglad av orolighet och osäkerhet – men också av betänksamhet och stillhet; en möjlighet att stanna upp. Kan vårt förändrade beteende bli en insikt som vi kan ta med oss i framtiden?

Vi fick en pratstund med Sofia Ulver, docent och universitetslektor vid Lunds universitet – om beteende, konsumtion, miljö och innovation i en tid av kris – och vilka scenarion som kan tänkas följa i dess spår.

– Det finns självklart inga tydliga eller enkla svar på de här frågorna, säger Sofia Ulver. Corona har inneburit en extremt annorlunda situation som innebär en stor förändring i vår vardag och påverkar oss alla på många olika sätt. Normativa, politiska, ideologiska – det tycker jag ur forskningsperspektiv är väldigt intressant att diskutera.

Hur påverkas vi människor av att leva i en orolig tid?

– Vi blir väldigt innovativa när det handlar om att överleva. Man kan se många exempel på denna uppfinningsrikedom inte minst inom det entreprenöriella. Många företag ställer om, tar fram nya lösningar och tjänster. Vi såg tidigt i Corona-krisen att konsumenterna var snabba att ”hjälpa till” genom att stötta sina lokala företagare, ett engagemang som kanske svalnat något nu.
En avgörande del i vårt förändrade beteende är upplevelsen av kris. Jag tänker till exempel på journalister och aktivister som under lång tid ägnat sig åt att försöka skapa en känsla av kris i framtiden genom att skriva om klimatkrisen. Även om det händer här och nu, är den för många alltför abstrakt, det är en så kallad lågintensiv kris. Men Corona är nära, på riktigt och akut – den sortens uppmärksamhet som regeringar världen över har tillskrivit pandemin gör att vi beter oss därefter. Nu har vi en global kris och vi ser då plötsligt hur snabbt det går att förändra vårt beteende. Ingen kunde väl tro att vi skulle vara så lydiga. Känna ett så stort förtroende och lita så på ledarna.

Vad är det vi prioriterar just nu?

– Konsumtionsmässigt har vi dragit ner på de flesta områden – förutom mat, överlevnad och hemmet. Vi beter oss ungefär som man gör i krig. Vi håller i pengarna, men bunkrar mat och överlevnadssaker. För många har den här förändringen lett till en insikt. Att vara ute ur konsumtionshjulet upplevs faktiskt som ganska skönt. Det här ständigt snurrande hjulet som driver konsumtionen bygger på falska, skapade behov. Vårt verkliga behov handlar om överlevnad, det mest grundläggande – allt annat är ett skapat behov. Den här upplevelsen av lugn är något filosofer pratat om i årtionden.

Tror du att den insikten kommer bestå?

– Det finns en risk att vi hamnar där vi var förr. Eftersom våra sociala kontakter just nu är begränsade håller vi inte heller koll på vad andra köper och konsumerar, något som kan trigga behovet av att handla. När den sociala distanseringen inte längre hindrar oss kommer vi kanske att återgå till vår vanliga konsumtion, men ett annat scenario kan vara att vi får se en kapitalistisk rivstart.

Hur menar du då?

– Jo, fram till Corona kom var klimatet den stora frågan. Nu har vi sett att restriktioner som införts faktiskt har effekt på miljön, något vi tidigare endast kunnat spekulera om i teorin. Det finns forskare som just nu tittar på vilken påverkan nedstängningar och restriktioner har på klimatet, något som kommer kunna användas för att överbevisa dem som tvivlar eller ifrågasätter. Men, ett annat scenario är att vi insett att ekonomin är en så viktig del av våra liv att vi hanterar allt helt tvärtom efter krisen och kastar oss ut i en kapitalism för att vi måste få igång allt. Det är miljön vs. ekonomin.

En stor del av klimatfrågan kretsar kring resandet, som ju i princip avstannat under Corona. Hur tror du att vårt förhållande till resor kommer att förändras?

– Det finns ett allmänt ideal om resande. Vårt slentrianresande – att vi under semestern måste resa någonstans är en del av konsumtionskulturen och det enskilt högst värderade intresset. Resandet är på automatik något man måste älska. Och det är ju lätt att älska resandet, även om vi gärna överdriver den här kärleken. Idén om resan kan ju faktiskt ibland vara bättre än själva resan. I och med de restriktioner som införts kan man tänka sig att vi i detta upptäcker andra sätt att njuta och uppleva. Förutom att ha inverkan på klimatet kan resandet faktiskt vara ganska stökigt och bökigt. Att inte hela tiden vara på väg någonstans kan skapa ett lugn i kroppen, en närvaro och en koncentration.

Men, idealet om resandet är så djupt rotat i vår identitet – att inte resa, vara på samma plats är det samma som att stå stilla, att fastna, vilket vi förknippar med något negativt. Detta är såklart bara en social konstruktion.

Jag tror att möjliga effekter framåt kan bli att fler vill ut och resa, men det kan också bli så att de nya insikterna hänger sig kvar. Det kommer i alla fall bli en väldigt viktig förändring och oerhört spännande att se hur vårt beteende kring resandet förändras.

Vad tror du om framtiden – kan vi lära oss av detta och hur kommer livet att se ut den dagen vi lagt Corona bakom oss?

– Det är omöjligt att säga, men man kan resonera kring det. I arbetslivet kan jag till exempel tänka mig att fler möten kommer genomföras digitalt, även framåt. Ledare runt om i världen har nu fått bevisat att det går att driva företag och hålla igång verksamheter även på distans. Det kommer i sin tur resultera i färre resor. På det privata planet tror jag att det sociala umgänget kommer att öka när restriktionerna lättar. När rädslan om sjukdom lagt sig kommer vi att umgås mer och stärka våra sociala relationer.

– Jag önskar, både som forskare och privatperson, att vi når en balans mellan konsumtion och ekonomi. Att vi hittar ett sätt där verksamheter – och även mindre verksamheter – kan överleva, men utan på bekostnad av klimatet. Vi har visat att vi kan ha en vardag utan destruktiv konsumtion. Kan vi konsumera balanserat kan det gynna både klimatet och ekonomin.

Sofia Ulver

Kort om Sofia Ulver:

Docent och universitetslektor vid Lunds universitet. Forskar inom konsumtionskultur med ett särskilt teoretiskt intresse inom specifika trender och vad dessa betyder för kultur, samhälle, politik, ideologi och filosofi. Vill med sin forskning förstå större förändringar och sociala trender i samhället genom att titta på hur vi lever, konsumerar, producerar och innoverar på den globala och lokala marknaden.

 

Fotograf: Johan Persson.

 

Tillbaka till innehåll.