Utländsk motsvarighet till ett svenskt AB vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar

I maj 2020 publicerade Skatteverket ett förnyat ställningstagande avseende när en utländsk juridisk person anses motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpning av regeln om näringsbetingade andelar. I det uppdaterade ställningstagandet klarläggs att den civilrättsliga jämförelsen utgår från vad som är känt om det enskilda företaget i fråga och om företaget kan struktureras på olika sätt är den valda strukturen som den civilrättsliga prövningen ska avse. I det uppdaterade ställningstagandet tar Skatteverket ställning till ny praxis som kommit på området och ställningstagandet innehåller ett flertal nya exemplifieringar.

För att undvika att inkomster beskattas i flera bolagsled, är utdelning och kapitalvinster skattefri för mottagaren om andelen är näringsbetingad. Reglerna om näringsbetingad andel finns i 24 kapitlet inkomstskattelagen (IL). För att en andel ska anses vara näringsbetingad ska det vara fråga om en kapitaltillgång som uppfyller någon av följande förutsättningar: 

  • Andelen inte är marknadsnoterad. 
  • Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets samtliga andelar i det ägda företaget motsvarar tio procent eller mer av röstetalet för samtliga andelar i företaget. 
  • Innehavet av andelen betingas av rörelsen som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.  

Även utdelning och kapitalvinst från ett utländskt företag är, med vissa undantag för hybridsituationer, skattefri för mottagaren om andelen är näringsbetingad. En förutsättning är att det utländska bolaget civilrättsligt motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och att bolaget är ett inkomstskattesubjekt i sitt hemland.  

Av förarbetena framgår att det inte måste vara en absolut identitet mellan det svenska och utländska bolaget, utan man får i varje enskilt fall avgöra om likheterna är så stora att den utländska företeelsen kan anses motsvara den svenska definitionen. Krav är dock att den utländska association kan förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter, föra talan inför domstol och andra myndigheter och där enskilda delägare inte fritt kan förfoga över associationens förmögenhetsmassa. 

Det finns mycket praxis på området. Av praxis framgår att ett krav för att en utländsk juridisk person ska anses motsvara ett svenskt aktiebolag, vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar, är att det utländska företaget civilrättsligt till stor del överensstämmer med ett svenskt bolag. Något krav på en viss beskattningsnivå finns inte uttryckt i lagtexten, men av praxis framgår krav på att företaget är ett inkomstskattesubjekt i hemlandet. 

Skatteverket lägger särskild vikt vid, såväl civilrättsligt som skatterättsligt, de faktiska gjorda valen och vilken betydelse dessa har haft i det enskilda fallet. I vissa länder är det till exempel möjligt att välja om bolaget ska vara ett skattesubjekt eller om bolaget ska vara en delägarbeskattad person (t.ex. ett amerikanskt LLC). Då den skattemässiga bedömningen måste göras med utgångspunkt i att syftet med bestämmelserna om näringsbetingade andelar är att undvika beskattning i flera bolagsled, räcker det inte med att konstatera att en utländsk juridisk person formellt betraktas som ett skattesubjekt i hemlandet utan den skattemässiga behandlingen måste vara sådan att det även reellt kan anses utgöra ett skattesubjekt där. Det är även av särskild betydelse att samtliga delägare har ett begränsat ansvar för företagets skulder.  

Skatteverkets ställningstagande grundar sig på en relativt ny dom publicerad av Högsta Förvaltningsdomstolen (HFD 2019 ref. 49) där bedömningen gjordes att andelar i ett amerikanskt s.k. DISC-bolag (Domestic International Sales Corporation), bildat i delstaten Delaware, inte skattemässigt kunde anses omfattas av bestämmelserna om näringsbetingade andelar. Domstolen ansåg att bolaget inte reellt kunde motsvara ett skattesubjekt i hemlandet då det inte var föremål för någon bolagsskatt. DISC-bolag är nämligen undantagna från federal bolagsskatt och i den delstat där bolaget var registrerade fanns inte heller någon delstatsskatt. 

Om ett bolag inte omfattas av någon inkomstskatt eller om sådan finns men bolaget undantas därifrån, oavsett orsak eller metod, anser Skatteverket att den utländska juridiska personen inte reellt kan betraktas som ett inkomstskattesubjekt i hemlandet. Detsamma gäller om bolaget beskattas med en nollskattesats i hemlandet. För att beskattningen ska anses motsvara den skatt som ett svenskt bolag betalar ska den ha karaktär av att vara en inkomstskatt. Detta krav utesluter därmed fasta årliga belopp av mindre storlek som saknar koppling till faktiska inkomster samt belopp som betalas frivilligt. Att en utländsk juridisk person själv har valt att ha statusen som eget skattesubjekt, istället för att vara delägarbeskattad, utgör däremot inget hinder mot att den reellt ska kunna anses utgöra ett inkomstskattesubjekt. 

Artikel av Lisa Dahl, skattejurist i Mazars Göteborg.

Det har i praxis från HFD inte ställts upp något krav på att en utländsk juridisk person måste beskattas i sitt hemland för att anses utgöra ett skattesubjekt så länge den juridiska personen omfattas av skattelagstiftningen i sitt hemland och inte omfattas av ett generellt och fullständigt undantag från beskattning.  

Skatteverket menar dock att en utländsk juridisk person som genom avdrag eller skattereduktioner inte betalar någon skatt, inte reellt kan anses utgöra ett inkomstskattesubjekt i hemlandet. Som en jämförelse kan nämnas att ett svenskt aktiebolag betraktas som ett skattesubjekt i Sverige även om inkomsterna undantas från beskattning (t.ex. utdelning på näringsbetingade andelar). Skatteverkets bedömning är enligt vår uppfattning hårdare än vad som följer av praxis.     

Frågor om när en utländsk associationsform motsvarar ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av reglerna om näringsbetingade andelar är ofta komplicerade. Ni är välkomna att kontakta oss vid frågor kring reglerna om näringsbetingade andelar.   

Anders Fridlund, skattejurist Mazars i Helsingborg.

Till information från Skatteverket.

Publicerad i Mazars nyhetsbrev Sept/Okt 2020.

Tillbaka till Innehållsförteckningen

Vill du veta mer?