Rapportering av skattearrangemang (DAC 6)

Sveriges implementering av det EU-ledda informationsdirektivets regler för rapportering av skattearrangemang (DAC 6) som skulle börja gälla från och med den 1 juli 2020 sköts på grund av Covid-19 pandemin upp i somras. Sista dagen för att rapportera vissa gränsöverskridande skattearrangemang börjar dock nu närma sig. Den 31 januari inträder den första tidsgränsen för när rapportering av arrangemang skall ha ägt rum.

De svenska tidsgränserna för rapporteringen innebär följande: 

Övergångsperioden, där uppgiftsskyldigheten på grund av ett arrangemang inträtt under perioden 30 juni 2020 – 1 januari 2021 – ska ha inkommit till Skatteverket senast den 31 januari 2021.  

Historiska perioden, för arrangemang där genomförandet har påbörjats under perioden 25 juni 2018 – 30 juni 2020 – ska ha inkommit till Skatteverket senast den 28 februari 2021.  

För rapporteringspliktiga arrangemang där uppgiftsskyldigheten inträder den 1 januari 2021 eller senare ska enligt ordinarie tidsfrist ha inkommit till Skatteverket inom 30 dagar från det att uppgiftsskyldigheten inträtt.  

Endast gränsöverskridande arrangemang är rapporteringspliktiga. För att räknas som gränsöverskridande måste arrangemanget, som avses genomföras eller har genomförts, beröra personer med hemvist i fler än en EU-medlemsstat eller personer med hemvist i en medlemsstat och ett tredjeland. Med hemvist i en stat eller jurisdiktion menas att en person har sin skatterättsliga hemvist i ett land enligt det landets lagstiftning.  

För att ett arrangemang ska vara rapporteringspliktigt måste arrangemanget dessutom uppvisa ett av de särskilda så kallade kännetecknen. För vissa av arrangemangen som uppvisar några av kännetecknen krävs dessutom att den huvudsakliga, eller en av de huvudsakliga fördelarna med arrangemanget som en person eller organisation rimligen kan förvänta sig av arrangemanget är en skatteförmån. Exempel på ett kännetecken för att ett arrangemang är rapporteringspliktigt med anledning av att det huvudsakliga skälet med arrangemanget är att uppnå en skatteförmån, är förekomsten av konfidentialitetsvillkor.  

Med detta menas om användaren eller deltagaren i arrangemanget har förbundit sig att inte röja för andra rådgivare eller för Skatteverket eller en utländsk skattemyndighet hur en skatteförmån kan uppnås genom arrangemanget.  

 
Exempel på kännetecken på ett arrangemang som alltid är rapporteringspliktigt, oavsett om en av de huvudsakliga fördelarna med arrangemanget är en skatteförmån eller ej, är vissa situationer av internprissättning. Dessa kännetecken innefattar bland annat överföring av svårvärderade immateriella tillgångar och koncernintern överföring av gränsöverskridande funktioner.  

Det är i första hand rådgivare som är skyldiga att lämna uppgifter om rapporteringspliktiga arrangemang. Om det inte finns någon rådgivare eller om samtliga rådgivare är förhindrade att lämna fullständiga uppgifter om arrangemanget på grund av tystnadsplikten för advokater, eller liknande bestämmelser i annan EU-medlemsstat, övergår uppgiftsskyldigheten på användaren.  

En användare är enligt svensk lag en person som tillhandahålls ett rapporteringspliktigt arrangemang, har ett rapporteringspliktigt arrangemang som är klart för genomförande eller har påbörjat genomförandet av ett rapporteringspliktigt arrangemang. Utöver detta kan även ett delägarbeskattat subjekt, som ett handelsbolag, eller motsvarande utländsk juridisk person vara användare.  

Om uppgiftsskyldighet skulle uppstå så att en användare blir skyldig att lämna uppgifter om ett rapporteringspliktigt arrangemang både till Skatteverket och till en motsvarande behörig myndighet i ett annat medlemsland, behöver användaren inte lämna uppgifter till Skatteverket förutsatt att motsvarande uppgifter redan lämnats in i den andra medlemsstaten.  

Uppgifterna som ska lämnas enligt uppgiftsskyldigheten lämnas till Skatteverket i ett särskilt fastställt formulär.  Att något är rapporteringspliktigt innebär dock inte att det strider mot Svenska inkomstskatteregelverk eller kan anses vara skatteflykt enligt den portalparagrafen. Men Skatteverket skall få uppgifter om samtliga gränsöverskridande transaktioner och arrangemang som genomförs så de kan ges möjlighet att bedöma riktigheten. 

I och med dessa regler och rapporteringsplikten som det medför bör således en löpande diskussion kring ämnet förekomma mellan rådgivare och kund så att kunden vet vad i den rådgivning som ges kan falla in under regelverket och således bli rapporteringspliktigt.  

 

Om ni har frågor om rapporteringsplikten så tveka inte att höra av er till er rådgivare på Mazars. 

 

Artikel av: Jenny Stenesjö Wöhrman, skattejurist på Mazars i Stockholm och Anton Almquist, skattejurist på Mazars i Malmö.  

Publicerad i Mazars nyhetsbrev jan/feb 2021.

Tillbaka till Innehållsförteckningen