Uttagsbeskattning föranleder inte avdragsrätt för momskostnader vid inkomstbeskattning

I en dom 2015 beslutade Kammarrätten att uttagsbeskatta Vasaloppet Marknadsbolag eftersom bolaget, såsom innehavare till reklamrättigheter, hade tagit emot och tillgodogjort sig varor och tjänster enligt sponsoravtal. I aktuellt fall hade varor och tjänster sedan förts vidare till Vasaloppsföreningen utan ersättning. Kammarrätten ansåg att bolaget inte kan undgå beskattning genom att styra över intäkter dvs sponsorersättning, till ett annat rättssubjekt. Uttagsbeskattningen innebar 
bl a att bolaget påfördes utgående moms med drygt 3,6 miljoner kronor.  

Som en följd av kammarrättsdomen ovan, yrkade bolaget avdrag vid inkomstbeskattningen för momskostnader som uppstått till följd av uttagsbeskattningen. Bolaget hävdade att momsen utgjort en kostnad för intäkternas förvärvande, eftersom bolaget själv saknat möjlighet att få ersättning för momsen. Enligt neutralitetsprincipen ska moms aldrig utgöra en kostnad för en person som är momsskyldig. Skatteverket beslutade att neka bolaget avdrag med motiveringen att bolaget bedriver momspliktig verksamhet. Utgående moms kan därmed inte ses som en kostnad för intäkternas förvärvande vid beräkning av underlaget för inkomstskatt. Skatteverket menade att momsen inte blir avdragsgill enbart för att bolaget valt att inte har skapat formella förutsättningar för att få betalt för moms.  

Frågan om Vasaloppet kan få avdrag för kostnader för utgående moms som bolaget ålagts att betala pga beslut om uttagsbeskattning vid sponsring har nu prövats av Förvaltningsrätten. Förvaltningsrätten konstaterar att ingående moms som medför rätt till avdrag enligt momslagen inte får dras av vid inkomstbeskattningen. På motsvarande sätt får utgående moms enligt mervärdesskattelagen (ML) inte tas upp som inkomst enligt inkomstskattelagen. Avdragsrätt kan således enligt Förvaltningsrättens mening endast uppstå om utgående moms har tagits upp som inkomst felaktigt. Att bolaget själv valt att överlåta varor och tjänster till Vasaloppsföreningen utan ersättning, vilket inneburit att bolaget belastats med kostnader för utgående moms, medför inte att bolaget beviljas avdragsrätt för moms vid inkomstbeskattningen.   

Artikel av Louise Tensetti, skattejurist på Mazars i Malmö.

Så kallade ”barter” (byteshandel) är vanligt förekommande inom framförallt idrottsrörelsen där t ex marknadsföring på matcher byts mot träningskläder till ett lag, och vi ser även mer och mer av det inom handeln där 
t ex hudvårdsprodukter skickas till en influencer i utbyte mot marknadsföring i en blogg. 

Något som tyvärr ofta glöms bort är att det här ses som två separata momspliktiga transaktioner (byte) där respektive transaktion är föremål för moms. Detta eftersom det inte är fråga om en gåva utan att man här har ”gett bort” något men förväntar sig samtidigt en motprestation. Det är då inte fråga om en benefik gåva utan en momspliktig omsättning där respektive part ska beräkna och betala utgående moms för sin respektive transaktion.   

Om ingen ersättning erhålles alls och det inte är fråga om en gåva, som i fallet ovan, sker istället en uttagsbeskattning. Det innebär att utgående moms ska redovisas på självkostnaden för att producera tjänsten (faktiska kostnader plus allmänna omkostnader).  

Då ingen faktura skickas på tjänsten finns ingen avdragsrätt för motsvarande ingående moms för mottagaren. Av domen ovan följer även att den uttagsbeskattade momsen inte heller är avdragsgill som en kostnad i inkomstdeklarationen.  

Skatteverket synes den senaste tiden ha tittat extra mycket på transaktioner som sker utan ersättning eller till ett för lågt värde mellan närstående parter. 

Vid tillhandahållande av tjänster mellan parter som är förbundna till varandra, t ex fakturering av managementtjänster mellan moderbolag och dotterbolag, ska fakturering ske till tjänsternas marknadsvärde om någon parterna inte har full avdragsrätt för ingående moms. Om värdet är för högt eller för lågt, omvärderas beskattningsunderlaget till marknadsvärdet av tjänsternas värde.  

Om ingen ersättning tas ut alls för t ex management tjänster inom en koncern kan det bli fråga om uttagsbeskattning.  

Att inte ta betalt eller att ta för låg ersättning för en tjänst kan sammantaget bli en dyr historia för ett bolag.  

Kontakta oss gärna om ni vill diskutera dessa frågor närmare.  

Klara Horndahl, skattejurist och momsexpert på Mazars i Göteborg.

Artikel publicerad i Mazars nyhetsbrev Maj/Juni 2020.

Tillbaka till Innehållsförteckningen