Fackförbunds medieföretag uttagsbeskattas p.g.a. för låg ersättning

Bakgrund  

Mediebolaget LO Mediehus AB som ägs av bl.a. fackförbundet Kommunal, LO och handelsanställdas förbund har som uppdrag att ge ut fackförbundens medlemstidningar. I samband med distribution av medlemstidningen Kommunalarbetaren skickade bolaget med annonsbilagor och medlemskalendrar. Skatteverket ansåg att mediebolaget erhållit för låg ersättning för utgivning av medlemstidningarna från fackförbunden och beslutade därför att uttagsbeskatta bolaget. Därtill beslutade Skatteverket att påföra bolaget ytterligare moms på de annonsbilagor och medlemskalendrar som distribuerats, samt påförde skattetillägg.  

Uttagsbeskattning  

Uttagsbeskattning ska ske om en tjänst överlåts utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet, utan att det är affärsmässigt motiverat. Uttagsbeskattning innebär att tjänsten ska behandlas som om den tillhandahållits mot en ersättning som motsvarar dess marknadsvärde. Fråga i målet är bl.a. vilket värde som utgivningen av tidningen ska åsättas om det saknas ett externt marknadsvärde.  

Skatteverket yrkade på att en kostnadsbaserad beräkning skulle ske, då det saknas ett jämförbart pris för tidningsdistributionen som bolaget tillhandahåller sina ägare och att marknadsvärdet därför måste bestämmas på annat sätt. Därutöver skulle enligt Skatteverket ett vinstpåslag göras som motsvarar den tioåriga statslåneräntan plus två procentenheter. 

Under året hade bolagets intäkter från ägarna uppgått till 87,9 mkr medan kostnaderna hade uppgått till 108,7 mkr. Bolaget hade under året genomgått en större omorganisation och hade således stora kostnadsposter som inte utgjorde normala driftskostnader. 

Bolaget menade att det vore orimligt att inkludera dessa extraordinära kostnader om ca 3,1 mkr i en sådan kostnadsbaserad beräkningsmodell som Skatteverket förordar.  

Förvaltningsrätten menade emellertid att även de extraordinära kostnaderna skulle beaktas vid en kostnadsbaserad beräkningsmetod och att Skatteverkets beräknade vinstpåslag var rimligt.  

Kammarrätten konstaterar att bolagets intäkter från ägarna, i strid med ingångna avtal, uppgått till väsentligt lägre belopp än de kostnader bolaget har haft även om de av bolaget uppgivna extraordinära kostnaderna hade räknats bort. Mot den bakgrunden anser kammarrätten att bolaget har tillhandahållit tidningarna mot en ersättning som understiger marknadsvärdet. Det har inte framkommit omständigheter som ger stöd för att underprissättningen har varit affärsmässigt motiverad, varför uttagsbeskattning ska ske.  

Annonsbilagor och medlemskalendrar 

Kammarrätten går därefter över till att avgöra frågorna bl.a. om annonsbilagor och medlemskalendrar omfattas av det momsmässiga undantaget för periodiska medlemsblad. 

Bolagets tillhandahållande av medlemstidningar anses som sådan omsättning av varor i form av periodiska medlemsblad som undantas från moms. När det gäller tillhandahållandet av annonsbilagor, vilka bolaget skickat ut tillsammans med medlemstidningen Kommunalarbetaren, var frågan om annonsbilagorna kunde anses utgöra sådan omsättning av periodiska medlemsblad som är undantagna från moms. Kammarrätten anser att det rör sig om två olika tillhandahållanden och att bolagets omsättning av annonsbilagorna därmed inte är undantagen från moms. Skälen för kammarrättens bedömning är bl.a. att tidningen och annonsbilagorna framstår som helt fristående från varandra, att det är fullt möjligt att tillgodogöra sig innehållet i de två tillhandahållandena separat och att tillhandahållandena kan anses ha självständiga värden för läsarna. Vidare är det annonsörerna själva som väljer annonsernas format och intäkterna från annonserna faktureras till övervägande del till ett externt bolag som säljer annonser. Eftersom annonsbilagorna inte utgör en del av tidningen anser kammarrätten att införande eller ackvisition av annonser i bilagorna inte omfattas av undantaget från moms. Avseende de av bolaget distribuerade medlemskalendrarna görs en snarlik bedömning. Bolaget ska således redovisa moms på både annonsbilagor och kalendrar.   

Artikel av Louise Tensetti, skattejurist Mazars i Malmö.

Det är vanligt att föreningar, t.ex. fackförbund eller branschorganisationer, har dotterbolag – ett Service AB – som utför tjänster åt föreningen och medlemmarna. Vilka uppgifter som är föreningens ansvar respektive vilka tjänster som avser service åt medlemmarna är en gränsdragning som inte är helt enkel. Därtill kommer även fråga om vilket värde som ska åsättas dessa tjänster om det saknas ett jämförbart marknadsvärde.  I praxis har det blivit tydligt att ett servicebolag i vart fall normalt ska få täckning för sina kostnader i avsaknad av marknadsvärde på tjänster. Skatteverket har bevisbördan för att förutsättningarna för uttagsbeskattning och omvärdering är uppfyllda. Efter vissa praxisuttalanden i HFD kan dock Skatteverket inrikta sin bevisföring på att ersättningen har understigit bolagets kostnader för att utföra tjänsterna i fall när motparten är närstående. Därmed har Skatteverket fått betydligt bättre förutsättningar att agera i tveksamma situationer och antalet processer av detta slag har ökat markant. 

Det kan även diskuteras om – och i så fall hur snabbt – engångskostnader måste faktureras ut innan en underprissättning kan anses föreligga. Frågan är lika aktuell i dessa fall som vid holdingbolags utdebiteringar till underliggande bolag, där Skatteverket uttryckt att organisationskostnader av engångskaraktär ska ingå vid fastställandet av nivån på förvaltningsarvoden till dotterbolagen och normalt debiteras ut inom fem år. Det är dock inte alls självklart var miniminivån ligger, särskilt inte när tillämpliga internprissättningsriktlinjer har ett helt annat angreppssätt och tvärtom gör gällande att vissa kostnader inte ska debiteras vidare. Här uppstår ofta en konflikt mellan regelverken. 

Slutsatsen som kan dras är att bolag som efter en längre tid fortfarande inte får sina kostnader täckta vid omsättning till närstående löper en uppenbar risk att få sin inkomstskatte- och momsredovisning ifrågasatt. Kontakta oss gärna om ni vill diskutera dessa frågor närmare.  

Kammarrätten i Stockholm, 2020-05-26, mål nr 623-19 
624-19 

Publicerad i Mazars nyhetsbrev Juni/Juli 2020.

Tillbaka till Innehållsförteckningen