Effekterna av höjda prisbasbelopp 2018

Effekterna av de höjda prisbasbeloppen för 2018 blir att pensionärer och studenter får mer i plånboken.

Prisbasbeloppet för nästa år beräknas till 45 500 kronor vilket är en höjning med 700 kronor jämfört med beloppet för 2017 enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Prisbasbeloppet ligger till grund för bland annat sjukpenning, föräldrapenning och studiemedel och styrs av inflationen.

Det förhöjda prisbasbeloppet, som används för beräkning av pensionsgrundande inkomst, beräknas till 46 500 kronor vilket innebär en höjning med 800 kronor jämfört med beloppet för 2017.

De högre prisbasbeloppen 2018 beräknas få följande effekter:

  • Garantipensionen höjs med mellan 110 och 130 kr per månad
  • Sjukpenninggrundande inkomst höjs något. För den lägsta nivån blir förändringen marginell men högsta sjukpenningnivån höjs med 11 kronor per dag
  • Grundavdraget på inkomstskatten höjs, det vill säga skatten sänks, med 200 till 600 kronor per år. Det förhöjda grundavdraget för pensionärer höjs med 750 till 1 050 kronor per år
  • Jobbskatteavdraget höjs, det vill säga skatten sänks, med drygt 400 till 700 kronor per år
  • Spärrbeloppet (lägsta nivån) för fastighetsavgift höjs med 47 kronor per år
  • Föreslagna förändringar av basbeloppen fastställs av regeringen under hösten. Ersättningsnivåerna är beräknade utifrån gällande regelverk.

FAKTA:

Prisbasbelopp: Speglar prisutvecklingen och styr varje års beräkningar av bland annat bilförmånsvärde, skattefritt traktamente, lågbeskattat utdelningsutrymme, gräns för deklarationsplikt, grundavdrag för inkomst av tjänst, skattefria tävlingsvinster inom idrotten med mera. Prisbasbeloppet används också i många avtal.

Förhöjt prisbasbelopp: Används för beräkning av pensionsgrundande inkomst (PGI) och pensionspoäng.

Inkomstbasbelopp: Speglar inkomstutvecklingen. Beräknas av pensionsmyndigheten och publiceras i november varje år.

Alla tre basbeloppen fastställs formellt av regeringen.

Tillbaka till Innehållsförteckningen

Share